Tillbaka

Folkomröstningar bra för demokratin!, krönika i VBL, 20.2.2010

19.02.2010

Kommunala folkomröstningar engagerar. Det kan vi se exempelvis i Oravais och Vörå-Maxmo, som senaste söndag röstade om en eventuell kommunsammanslagning. Stora, principiella frågor som denna berör – och då är det bra att kommuninvånarna får säga sin åsikt. Samtidigt får de förtroendevalda ett klart besked och de tvingas avslöja sin åsikt. Vid ett klart resultat lovar de allra flesta att de ska följa folkopinionen. Allt detta betyder en klar demokrativinst.

Valdeltagandet denna gång var hela 80,2 % i Oravais. Det är några procentenheter mera än i senaste kommunalval. Samtidigt är det också ett högre valdeltagande än i senaste presidentval, som är känt som det val som lockar de största skarorna till valurnorna. Kommuninvånarna engagerar sig alltså när man frågar dem – och de bryr sig om kommunens eller regionens framtid och utveckling!

Visst finns det vissa premisser som bör uppfyllas innan en folkomröstning ordnas. Det första är att det ska finnas ett ordentligt och klart faktaunderlag. Det andra är att denna information skall spridas åt kommuninvånarna på ett sätt som gör att de kan ta till sig de fakta som gäller och bilda sig en uppfattning i frågan. Det tredje är att själva frågan eller alternativet i folkomröstning formuleras klart och tydligt och utan risk för missförstånd. Finns allt detta har kommunmedlemmarna en mycket stark grund att stå på när de formulerar sin åsikt.

Jag tror att vi i framtiden skall använda oss av ett större antal rådgivande kommunala folkomröstningar. Men vi måste göra det i frågor av principiell vikt för hela kommunen – inte exempelvis i administrativa frågor som berör en viss kommundel. Här tänker jag på byskolors fortsatta varande eller hälsostationers existens i en by i kommunen. I dessa frågor måste politikerna våga ta sitt ansvar och se till hela kommunens bästa. Men när det kommer till frågor som berör hela kommunen så är folkomröstningar bra. Sådana frågor är kommunsammanslagningar – men det kunde också vara etableringen av kärnkraftverk eller stora vindkraftparker, dragande av nya stora vägleder genom kommunen osv.

Det har riktats kritik mot att omröstningarna endast är rådgivande. Jag tror inte att det på kommunalt håll är ett särskilt stort problem. Politikerna tvingas i de flesta fall att redan i förväg ta offentligt ställning i frågan och de är också tvungna att uppge om de tänker följa folkopinionen eller inte. I de flesta fall skulle det vara konstigt att inte följa folkets klara åsikt. För inte kan man ju först fråga folk och sen besluta som man vill om man får fel svar! Det tror jag de flesta är överens om. I de fall när resultatet är mycket jämt är det knepigare – men då tror jag att fullmäktigeledamöterna kan göra rätt beslut – oavsett finns det ju ingen klar majoritet som tycker att ett alternativ är rätt eller fel.

I Oravais och Vörå-Maxmo sade folket sin åsikt senaste söndag. Nästan 54 % av Oravaisborna och över 76 % av invånarna i Vörå-Maxmo vill se en gemensam kommun. Fullmäktigeledamöterna har fått ett klart besked – och en kommunsammanslagning kommer säkert att genomföras. Samtidigt har demokratin blivit mera direkt och förts närmare folket. Det är bra – och på den linjen skall vi fortsätta!

Ulla-Maj Wideroos