Tillbaka

Stabilitet behövs i Europa, krönika i Sydin, 15.5.2010

14.05.2010

Aldrig har ett annat europeiskt land varit en så het potatis i den politiska debatten i Finland. Men Grekland är det enda vi har pratat om den senaste veckan och till och med kärnkraften har hamnat i skuggan.

Experter hävdar att de tecken marknaden nu har uppvisat är mycket lika de som blev början på den nyss genomlevda finanskrisen. I den krisen gick Finlands BNP ner med 8 procentenheter. Det vill vi inte uppleva igen. Det rådande läget ställer marknadens stabilitet på spel i hela det ekonomiska området och kan, i värsta fall, leda till en oförutsägbar och svårhanterlig ekonomisk kris. Men den krisen skulle bli mycket allvarligare än den vi nyss börjar återhämta oss från och den skulle inte bara drabba Grekland, utan hela EU, Finland och eventuellt hela världen.

På väg upp ur den senaste krisen har vi stimulerat så mycket att vi, och övriga europeiska länder, knappast skulle ha råd att göra det vid en ny kris. Därför behövs de här lånen och med dem försöker vi ingalunda rädda, vare sig Grekland eller bankerna, utan stabiliteten på vår gemensamma finansmarknad – och med den vår egen ekonomi! I förlängningen försöker vi också garantera Europas framtid och vår konkurrenskraft. Inga små mål alltså.

Lånen till Grekland betalas inte ut på en gång, utan de är ställda under hårda kvartalsvisa krav. En ny lånepost betalas ut först när Grekland genomfört de åtgärder man kommit överens om. Det är nödvändigt, inte bara för att Grekland verkligen skall genomföra de överenskomna åtgärderna, utan som en signal till andra djupt skuldsatta euroländer. Det finns ingen automatik i lånen – signalen är tvärtom den motsatta: nu bör övriga skuldsatta länder vidta åtgärder för att sanera sin ekonomi!

Grekland vet också just detta. Den 6 maj godkände parlamentet ett åtagande om nedskärningar för 30 miljarder euro. Skatterna höjs, punktskatter på bland annat bensin och alkohol höjs, alla löner inom den offentliga sektorn och alla pensioner sänks. Detta sker dock så att de som har de allra lägsta pensionerna och lönerna inte drabbas oskäligt. Det är alltså tufft för grekerna och det som de nu genomgår är enligt experter värre än den kris vi finländare genomgick i början på 1990-talet. Alla vet vi vad det innebar och hur tufft det var, men vi vet också att man kommer igenom krisen. För att grekerna också skall få den chansen är dessa lån nödvändiga.

Den 10 maj kom EU också överens om en stabiliseringsfond med tillgång till 500 miljarder euro garanterade av euroländerna och ytterligare 250 miljarder euro garanterad av Internationella valutafonden. Via denna fond kan EU ta upp förmånlig, av euroländerna garanterad finansiering, och låna medlen vidare till medlemsländer i ekonomiska svårigheter. Finlands andel av garantisystemet är 1,85 %, vilket enligt dagens uppgifter är ungefär 8 miljarder. Dessa medel tas inte ut på förhand och används endast i de fall det skulle behövas.

På samma sätt har man också tidigare garanterat bankers finansiering och lån till Island. Det är alltså inget mystiskt med detta och med högsta sannolikhet behövs pengarna aldrig tas ut. Ändå är det en åtgärd som visar att EU kraftfullt tar tag i sin ekonomi och garanterar dess stabilitet. I det sammanhanget kan inte Finland svika den gemensamma fronten – det har vi inte råd med om vi någon gång skulle råka ut för en djup kris. Istället skall vi solidariskt och egoistiskt delta – solidariskt för EU och egoistiskt för vår egen ekonomis skull!

Ulla-Maj Wideroos