Tillbaka

Vallagstiftningen förnyas, krönika i VBL, 23.5.2010

21.05.2010

Finlands valsystem kommer att förnyas. Det stod klart redan i och med regeringsförhandlingarna efter senaste riksdagsval. En av orsakerna var att en del upplevde det nuvarande systemet som orättvist. Och visst finns det ett visst befog för den åsikten. I norra Karelens valkrest räckte inte de Grönas dåvarande ordförande Tarja Cronbergs 7804 röster till inval. Å andra sidan blev Sannfinländarnas Pirkko Ruohonen-Lerner invald med endast 1058 röster i Nyland. I det fallet hade hon god draghjälp av Sannfinländarnas röstmagnet Timo Soini, som med sina 19859 röster såg till att Sannfinländarna fick två mandat i Nylands valkrets.

Nu har en proposition med förslag till ändringar i vallagstiftningen kommit till riksdagen. Det förslaget behandlas just nu i riksdagens grundlagsutskott och det är ingen lätt behandling. Det finns en hel del saker som är problematiska med lagförslaget. Ett av de största problemen rör valfinansieringen – och det vill jag fokusera på i denna text. I lagförslaget ingår en skrivelse om att man måste ha 2 % understöd på nationell nivå för att få ta emot valbidrag. Detta är på intet sätt oproblematiskt.

I Finlands grundlag slås i 27 § fast att varje röstberättigad person som inte är omyndig är valbar. I 14 § stadgas vilka personer som är röstberättigade: varje finsk medborgare som fyllt aderton år. Allt väl så här långt. Men när man tar 6 § bestämmelser om jämlikhet i beaktande är det inte lika enkelt med en bestämmelse om 2 % understöd för att få rätt att ta emot valbidrag. Grundlagen. liksom det allmänna rättsmedvetandet, är nämligen otvetydig när det gäller jämlikhet: alla är lika inför lagen och ingen får utan godtagbart skäl särbehandlas.

Alla har inte en lika chans att bli riksdagsledamöter om de inte får ta emot valbidrag. Det är tyvärr ett faktum i dagens Finland att det behövs en del pengar till en valkampanj. Att då sätta nya partier i en fullständigt hopplös situation där de inte har någon verklig möjlighet att finansiera en kampanj är både orättvist och ojämlikt. Väljer vi att gå in för detta system så cementerar vi den nuvarande partikartan. Inga nya partier kommer att ha en chans att ta sig in. Det är synd – för ser vi på detta ur ett historiskt perspektiv så skulle det också innebära att de Gröna aldrig hade kommit in i riksdagen – för de var just ett sådant parti som långsamt byggde upp sitt understöd för att sedan komma in – och växa ytterligare. Den mattan borde inte ryckas under fötterna på andra nya partier.

Den föreslagna rösttröskeln på 3 % understryker ytterligare svårigheterna för nya partier att komma in i Finlands riksdag. Nuvarande förslag är inte ett särskilt jämlikt sätt att reformera vallagstiftningen och det ger en bitter politisk eftersmak. För vi borde aldrig reformera en för demokratin så viktig sak – utan att göra det med enbart det allmännas väl i sikte. Och med en stark vilja att skapa ett rättvist, genomskinligt och lättförståeligt valsystem!

Ulla-Maj Wideroos