Tillbaka

Med människan som utgångspunkt, Krönika i ÖT, vecka 39

04.10.2011

Ibland önskar jag att världen skulle stanna upp och tänka efter, men som vi vet förändras världen runt om kring oss hela tiden. I denna föränderliga och ibland oroliga värld gäller det sedan att reagera och agera. Inte minst gäller detta oss som är politiker, på alla nivåer. Samma gäller också kommunerna som påverkas av världens gång omkring sig. Behovet till förändring under detta och följande årtionde skapas av pressen på den kommunala ekonomins hållbarhet och faktumet att befolkningen åldras.

Ibland önskar jag att världen skulle stanna upp och tänka efter, men som vi vet förändras världen runt om kring oss hela tiden. I denna föränderliga och ibland oroliga värld gäller det sedan att reagera och agera. Inte minst gäller detta oss som är politiker, på alla nivåer. Samma gäller också kommunerna som påverkas av världens gång omkring sig. Behovet till förändring under detta och följande årtionde skapas av pressen på den kommunala ekonomins hållbarhet och faktumet att befolkningen åldras.

Det finländska välfärdssamhället behöver välfungerande kommuner som också på sikt kan trygga servicen åt sina invånare. I ett läge där vi söker finna svar på utmaningarna genom en strukturreform, behöver vi flera alternativ att ta ställning till. Kommuninvånarna har rätt att veta vilka alternativen för framtiden är. Det går inte att utgå ifrån att det bara finns en enda modell som passar alla. Flera alternativ måste kartläggas och dessa alternativ måste kunna utredas fördomsfritt. En god utgångspunkt är att fråga sig vad en kommunreform skulle betyda för egen del. Vad skulle det i praktiken betyda att fortsätta som egen kommun eller vad skulle utökat samarbete leda till?

Det finns alltså många frågor som söker svar. Regeringen försöker blicka framåt och se hur strukturerna kan förbättras på lång sikt, så att samhället är redo att svara på det servicebehov invånarna i kommunerna har nu och i framtiden.

Utgångspunkten i arbetet är regeringsprogrammet. En ansvarsfull regering ska alltid efter bästa förmåga fullgöra vad den kommit överens om i sitt program, och den nuvarande regeringen är inget undantag. Det är bra att komma ihåg att lika mycket som regeringen menar allvar med att en reform ska äga rum, måste regeringen också mena allvar med de mera specifika skrivelserna som berör de olika förhållandena i kommunerna i vårt land. Språkliga - och skärgårdsförhållanden samt avstånd kommer alltså att ha betydelse när förändringarna sker. Nu vill regeringen också att kommunerna och kommunpolitikerna ska agera i frågan för att de bästa möjliga alternativen ska utkristalliseras.

Ledstjärnan i processen måste vara människornas rätt till en god service- och det inbegriper rätten till god service på svenska. Det att regeringen har beaktat språket som en av utgångspunkterna i reformen är viktigt. Som vi vet finns det ingen automatik i att så är fallet, och jag vågar påstå att skulle inte Sfp ha deltagit i förhandlingarna så vore utgångsläget avsevärt svårare. Men nu måste vi fortsätta arbeta. Vi vill ha en kommunstruktur som ser till invånarnas bästa och det är viktigt att vi även i fortsättningen har kommuner med svenskan som huvudspråk. För att detta ska lyckas krävs att vi i dessa förändringens tider agerar tillsammans på alla nivåer, med en bra service för människan som målsättning.