Pressmeddelande Svenska riksdagsgruppen 16.1.2009

Pressmeddelande,  Svenska riksdagsgruppen 16.1.2009


Svenska riksdagsgruppen anser att ett av de viktigaste elementen i vårt
samhälle är ett socialt skyddsnät som är heltäckande och aktiverande. Alla har
rätt till en god start i livet och en välfärd som ger tillräcklig bastrygghet.

Garantipension
Seniorernas ekonomi har under de senaste åren förbättrats i takt med att allt
flera lyfter arbetspension, men över 80 000 personer lyfter fortfarande enbart
folkpension vars brutto är högst 584 euro per månad. Detta kan jämföras med att
pensionen för alla pensionärer i genomsnitt är cirka 1 000 euro brutto i
månaden. För dem som endast lyfter folkpension är folkpensionens nivå
otillräcklig.

Svenska riksdagsgruppen vill ha en garantipension på minst 650 euro i månaden,
ännu under denna valperiod. Garantipensionen skall vara ett tillägg om
helhetspensionen är lägre än 650 euro per månad.

Garantipensionen är i hög grad även en jämställdhetsfråga. Tillägget skulle
omfatta ca 110 000 personer varav 2/3 kvinnor. Av männen som skulle få
tillägget är 90 % ensamstående. Det viktiga ifråga om garantipensionen är att
den sammanjämkas med övriga förmåner så att helheten inte blir lidande.

Ensamförsörjare
Svenska riksdagsgruppen vill att ensamförsörjarbidraget höjs och att kopplingen
mellan barnbidragets ensamförsörjartillägg och utkomststöd slopas.

Enligt lagen om utkomststöd utgör bland annat barnbidraget samt
ensamförsörjartillägget sådana inkomster som beaktas vid uträkningen av
utkomststöd. Enligt Folkpensionsanstalten betalas ensamförsörjartillägg för ca
151 250 barn i sammanlagt ca 97 540 hushåll. Av dessa bor ca 45 504 barn i
hushåll som lyfter utkomststöd.

Utredningar visar dock att hushåll med en ensamförsörjande förälder mer än
andra barnfamiljer är beroende av utkomststöd för sitt uppehälle. För att de
allra fattigaste ensamförsörjarhushållen skall ha en nytta av en höjning av
ensamförsörjartillägget måste kopplingen till utkomststödet slopas.

Denna ändring beräknas öka kommunernas utgifter för utkomststödet med ungefär
11 miljoner euro. Svenska riksdagsgruppen anser att staten fullt ut skall
kompensera detta till kommunerna.

Barn- och ungdomspsykiatrin
Som en följd av de specialinriktade anslagen för barn- och ungdomspsykiatrin år
2000-2005 har man fått goda erfarenheter bl.a. av förebyggande verksamhet. I
budgeten för 2008 användes en del av anslagen till det nationella
utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården till att förbättra den
psykiatriska vården för barn och unga. Även för 2009 öronmärkte riksdagen
anslag för satsningar på barn- och ungdomspsykiatrin.

Vården har under de senaste åren förbättrats på många sätt men det finns ännu
regionala skillnader. Dessutom är tjänsterna spridda och i många fall knutna
till specialsjukvården samtidigt som hela systemet är inriktat på sluten vård.

Det finns alltså många argument som talar för att det också ur statsekonomisk
synvinkel ännu finns orsak att fortsätta att förbättra mentalvården. De
öronmärkta anslagen för detta har givit lovande resultat. Barnens illamående är
ofta också ett tecken på att de vuxna i familjen kämpar med olika problem.
Därför är det av central betydelse att hela familjer omfattas av specialriktade
åtgärder.

Svenska riksdagsgruppen anser att dessa öronmärkningar behövs även i
fortsättningen för att kunna utveckla vården och erbjuda vård i hela landet
samt att ge vård på båda nationalspråken.

Mer information ger:
Riksdagsgruppens ordförande Ulla-Maj Wideroos, 050-511 3141
Riksdagsgruppens generalsekreterare Christian Sjöstrand, 050-599 7876