Tillbaka

Anförande i budgetdebatten, 11.10.2011

17.10.2011

Värderade talman, arvoisa puhemies! Det är speciellt i kärva ekonomiska tider som samhällets sociala ansvarskänsla sätts på prov. Det är då vi utgående från vår övertygelse att social rättvisa handlar om att bereda lika möjligheter för alla visar vår beredskap att också konkret göra någonting för dem som har det sämst ställt. Budgeten för 2012 utgör inget undantag. En grupp människor som måste få allt det stöd samhället kan ge är ensamförsörjarna. Ofta har det lovats att ensamförsörjarnas villkor ska bli bättre, men lika ofta har vi fått se hur de goda intentionerna har förblivit löften utan påföljd.

Värderade talman, arvoisa puhemies! Det är speciellt i kärva ekonomiska tider som samhällets sociala ansvarskänsla sätts på prov. Det är då vi utgående från vår övertygelse att social rättvisa handlar om att bereda lika möjligheter för alla visar vår beredskap att också konkret göra någonting för dem som har det sämst ställt. Budgeten för 2012 utgör inget undantag.
En grupp människor som måste få allt det stöd samhället kan ge är ensamförsörjarna. Ofta har det lovats att ensamförsörjarnas villkor ska bli bättre, men lika ofta har vi fått se hur de goda intentionerna har förblivit löften utan påföljd.

Det är därför, herr talman, glädjande att det äntligen, äntligen, i regeringens budgetproposition kommer en riktad satsning på ensamförsörjarna. Utkomststödets grunddel höjs nu, allmänt alltså utkomststödets grunddel, med 6 procent. I rena pengar betyder det 25,15 euro mera i månaden för en ensamstående. Som tillägg till den här positiva nyheten kan vi vara nöjda med att utkomststödet just för ensamförsörjarna ytterligare stiger med 10 procent från och med den 1 januari 2012. Och dessa förbättringar och det vet alla, de få som är närvarande här, har vi länge arbetat för. Fint att vi nu når resultat. Självklart är det så att ensamförsörjarnas problem inte löses enbart med det här, men det är ett efterlängtat steg i rätt riktning.

Arvoisa puhemies! Hyvinvointi-Suomessa kannamme kaikki vastuun siitä, että yhteiskunnan heikompiosaisista pidetään huolta. Kun tätä illan keskustelua myöskin työhuoneesta kuuntelee, niin saa sen käsityksen, että vain oppositio kantaa vastuuta. Näinhän se tietenkään ei ole. Mutta joskus kysytään, onko meillä vallitsevan taloustilanteen puitteissa tähän varaa, siis pitää huolta heikompiosaisista. Todettakoon vain, että yhteen asiaan meillä ei ainakaan ole varaa, nimittäin välinpitämättömyyteen.

Yhteiskuntamme pohjautuu vahvaan keskinäiseen luottamukseen, sosiaaliseen pääomaan, jota olemme rakentaneet pitkään. Vakaassa, hyvinvoivassa yhteiskunnassa myös heikommassa asemassa olevien on koettava, että he ovat osa yhteiskuntaa. Kaikkien, oli kyseessä nuori tai vanha, mies tai nainen, Suomessa syntynyt tai ulkomailta tänne muuttanut, on tiedettävä, että yhteiskuntamme ei sulje ovia parempaan tulevaisuuteen keneltäkään. Yhtä lailla kuin kaikilla tulee olla oikeus sosiaalisesti kestävään elämään, kaikilla on myös vastuu sen toteuttamisesta muiden osalta, ja meillä, päättäjillä, on vastuu luoda puitteet, jotka takaavat tasavertaiset mahdollisuudet kaikille.

De senaste åren har diskussionerna om välfärsstatens framtid engagerat. För att garantera att välfärds-Finland ska existera också för kommande generationer är det viktigt att ta ansvar för att balansera statsbudgeten. Vi har faktiskt inte råd att blunda för faktumet att vi inte får ordning på statsfinanserna genom att fortsätta att leva på lånade pengar. Regeringen har insett det här och driver en ansvarsfull politik som ämnar förkorta statsskulden.

Och ansvar, herr talman, betyder faktiskt svåra beslut. När man lyssnar till oppositionen i kväll, så verkar det som om regeringen lämnar finländarna åt sitt öde. Så är det naturligtvis inte. Regeringen och regeringspartierna i riksdagen bär sitt fulla ansvar för att människorna ska få den service de har rätt till, dessutom på sitt modersmål. Samtidigt är det viktigt att inte låta dem som redan nu har det sämre få det ännu sämre.

Vårt samhällskontrakt bygger faktiskt på tillit och på ansvarskänsla, och för att upprätthålla den här tilliten krävs riktade åtgärder som utjämnar de värsta orättvisorna i samhället. Människorna i vårt land är alla, alla finländare är beredda att dra sitt strå till stacken, men vi här har fått ett förtroende att agera ansvarsfullt med blicken rakt riktad mot framtiden. Låt oss också göra så med de svagaste samhällsmedlemmarnas intresse i åtanke.