Tillbaka

Tal på Pohjola-Nordens m.fl. innovationsseminarium i Vasa, 23.9.2009

25.09.2009

Ärade minister, mina damer och herrar, Det är en sann glädje att vara här idag och det är verkligen roligt att se så många åhörare. Det visar samtidigt på hur viktigt och intressant detta tema är. För innovationer är något som är absolut nödvändigt inte bara för Finlands framtid, utan också för Österbottens framtid. Det är på detta sätt vi måste hävda oss för att klara oss i den ständigt ökande internationella konkurrensen. Och det är kring detta vi ska bli bättre på att samarbeta och på att skapa nya lösningar som gynnar såväl forskningen, företagen och de enskilda individerna.

Men låt mig börja med att ge er en kort och rätt faktabaserad analys av dagens Österbotten. Vi är idag genuint tvåspråkiga – av landskapets 176 000 invånare är lite över 50 % svenskspråkiga, 46 % är finskspråkiga medan övriga har ett annat modersmål. Det att så många har ett annat modersmål visar också på en av våra andra styrkor, nämligen att vi är internationella. Genom alla tider har österbottens hamnar varit viktiga och österbottningarna har riktat blicken mot horisonten. Detta gjorde vi redan på 1800-talet genom Amerika-fararna och det har vi gjort också senare exempelvis genom emigrationen till Sverige. Samtidigt har vi också villigt kommit tillbaka ”hem” och delat med oss av vår nya kunskap. Denna nya kunskap tillsammans med den entreprenörsanda som alltid rått är en annan av våra styrkor. Det visar vårt företagande på, det visar också primärnäringarnas tillväxt med växthusodling och pälsdjursnäringen i spetsen på och det visar rå statistik på. Under de första sju åren av detta årtusende var omsättningstillväxten i Österbotten 40,6 procent. Det är fjärde bäst bland alla Finlands landskap. Samtidigt var exportens andel av produktionen 63,6 procent, vilket i sin tur också är fjärde bäst bland landskapen. Arbetsplatsökningen var 4,2 procent – vilket ger en femte plats i konkurrens med de andra landskapen. Dessutom ökade antalet nya företag med lite över tio procent.

Men det är inte bara entreprenörsandan vi har att tacka. Vi ska också tacka våra sociala nätverk, våra föreningar och vår rika kultur. För allt detta gör att vi placerar oss på smickrande låga placeringar i förhållande till de andra landskapen när det gäller andelen utkomsttagare i förhållande till befolkningen, andelen personer som blivit utanför utbildningen i förhållande till befolkningen och andelen personer med sjukpension på grund av nedsatt psykisk hälsa. Vi tar med andra ord hand om varandra och det är någonting vi ska fortsätta med – på detta sätt skapar vi också grogrund för att man ska våga ta ett steg till. För att man ska våga testa sina gränser – för faller man så finns skyddsnätet där och fångar upp en. Och testar man gränser och vågar, ja då föds också innovationer och nya företag.

Många talar om att vi lever i dystra tider just nu. Den internationella finanskrisen slår hårt också i Österbotten och många har förlorat sina jobb eller blivit permitterade. Trots dessa sorgliga nyheter, som under våren duggade tätt och som tack och lov nu avtagit något, ska vi inte låta oss nedslås. Visst är det sant att arbetslösheten procentuellt ökat väldigt mycket – rent av mest i Finland. Men vi ska samtidigt komma ihåg att Österbotten, med 7,8 % fortfarande har den lägsta arbetslösheten bland Finlands landskap! Vi har en fördel av att vi har en mångsidig kaka av olika industrigrenar och således behöver vi inte stå och balansera på bara ett ben. Nu är det dags för oss att sluta gnälla över att det går dåligt i Österbotten. Istället ska vi börja lyfta fram det vi är genuint bra på. Vi ska räta på ryggen och att vara stolta över att vi bor i ett av Finlands bästa landskap. För det gör vi!

I detta måste vi alla hjälpa till. Vi måste skapa ett positivt diskussionsklimat, ett klimat som visar att vi tror på framtiden och på att vi själva kan skapa denna framtid. En regions image beror nämligen så mycket på just detta – hur vi uppfattas bland andra och hur vi uppfattar oss själva. Och en bra image, bästa vänner, är något av den finaste gåva vi kan ge vårt Österbotten. För i ett framgångsrikt landskap vågar talangfulla människor lyckas. I ett framgångsrikt landskap föds innovationer. I ett framgångsrikt leder framgång vidare till framgång. Och vi har redan så mycket att bygga på. Låt mig ge er några exempel:

- vi har en mångsidig industri där energi- och metallindustrin, trä- och skogsindustrin och plastbranschen hör till de viktigaste näringsgrenarna
- vi har ett toppkunnande inom båtbranschen som utvecklats under en lång tid
- vi har starka primärnäringar som profilerat sig nationellt – vem känner inte till tomater eller gurkor från närpes eller pälsnäringen i norr? Dessutom förstår vi att använda detta till vår fördel – exempelvis så fick Närpes lika mycket av TE-centralens understöd till jordbruket som landskapet Kajanaland. Skillnaden ligger i att Närpes har 10 000 invånare i motsats till Kajanalands 83 000
- vi har ett energikluster som inte bara är av finländsk utan av europeisk toppklass
- vi har en stark tvåspråkig utbildning: från grundskola och andra stadiet till universitet och forskning
- vi har ett starkt och livligt kulturliv med allt från operor på bryggan i Öja till revyer i Oravais. Eller som nu senast när vi exporterade en stor del av talangerna till Svenska Teaterns dundersuccé PlayMe
- vi har goda kommunikationer – med utmärkta hamnar och starka flygplatser.
- vi har en ren natur som nyligen också internationellt fått ett starkt erkännande i och med att Kvarkens skärgård upptogs som Finlands första världsnaturarv

Jag kunde räkna upp mycket mera. Detta var bara några exempel på vad som gör vårt landskap unikt och på vad som borde ge oss en obotlig optimism och framtidstro. Vi är nämligen mycket bra. MEN vi kan alltid bli bättre!

Mycket som berör Österbotten är för tillfället på gång från statligt håll. KSSR-reformens första del börjar vara i hamn och det har till en del ändrat på kommunkartan i Finland. Dock inte så mycket i Österbotten. Men mera är kanske att vänta på den fronten och jag tror att det är bra för varje kommun att se om sitt hus. Åtminstone i detta skede kommer inte staten att gå in för tvångssammanslagningar, men ett ökat samarbete är nog att rekommendera. Några utredningar har gjorts om hur den framtida kommunkartan ska se ut i Österbotten och jag tror att vi ännu kommer att få se flera förändringar. Men inte är stora enheter automatiskt bättre och inte tar de alltid bättre hand om sina invånare. Det är också viktigt att komma ihåg i denna ekvation. Det är inte heller bara kommunerna som berörs när förvaltningen ses över. Landskapen ges utvidgade uppgifter och de får en viktigare roll. Också på landskapsnivå måste vi fundera på vår uppgift och vad vi kan bli bättre på. En av de sakerna är att framhäva vår styrka som ett unikt tvåspråkigt landskap med stark internationell prägel. När man nu från statligt håll funderar på bland annat lotsverksamheten, nödcentralerna och ELY-centralerna måste vi självsäkert proklamera vårt unika kunnande och vår viktiga roll för dessa verks fortsatta arbete. På detta sätt måste vi visa att Österbotten bör vara ett självklart val när deras placeringsort ses över.

Bästa vänner,
det är trots allt inte på statlig nivå det viktigaste arbetet sker när det gäller att stärka Österbotten. Det sker mitt ibland oss – här i Österbotten. Och till det arbetet kan var och en av er bidra. Ja, till det arbetet kan och bör varendaste en av oss österbottningar bidra. Det kan göras på många sätt, men det är framförallt tre punkter jag skulle vilja lyfta fram när det gäller att bygga morgondagens Österbotten; nämligen utbildning, miljö och image. Genom att satsa på dessa understöder vi entreprenörskap och internationalism – det som vi österbottningar redan tidigare är bra på – men som vi alltid kan bli bättre på! Låt mig säga några ord om vart och ett av de här tre temana.

Utbildning är det första jag skulle vilja lyfta fram. Alla vet att bildning är vägen till morgondagens samhälle, men alla behöver för den skull inte vara högt utbildade. Vi ska istället satsa på att ha en rik utbildningsflora där såväl grundskola, andra stadiets utbildning, högskoleutbildning och fortbildning är av högsta klass. Vi ska inte heller utbilda för utbildandets skull, utan vi ska vara bra på att anpassa utbildningen efter det som företagen behöver. Vi ska utbilda i de branscher där arbetskraft behövs – istället för att utbilda till arbetslöshet. En bra grundskola är grunden till all utbildning – som kommunala beslutsfattare måste vi våga satsa på grundskolan. Vi måste se till att lärarna inte permitteras, vi måste se till att vi inte har mögelskolor och vi måste se till att eleverna får ett näringsrikt och gott mål mat så att de orkar med skolan. Det är de nämligen värda. För det är trots allt de som formar framtidens Österbotten. Sen måste vi se till att andra stadiets utbildning är av absolut toppklass. Det har vi redan på flera ställen – exempelvis Optima hör år efter år till de bästa i landet. Men det räcker inte. Vi måste också se till att utveckla den övriga yrkesutbildningen och kanske framförallt gymnasieutbildningen. Vi måste bli betydligt bättre på att samarbeta mellan gymnasierna! Vi måste ha mera nätbaserade kurser som elever i många olika gymnasier kan ta del av och vi måste kunna samarbeta om exempelvis lärartjänster för att kunna erbjuda ett konkurrenskraftigt kursutbud. Att många gymnasier specialiserar sig är bra, men vi måste också se till att kunna erbjuda en mycket stark allmänbildning och en fördjupning som stöder den enskilda elevens forskningsutveckling. Endast på detta sätt kan vi skapa intresse också för exempelvis naturvetenskaper. Och både i gymnasiet och på yrkesskolorna bör vi uppmuntra till större kontakt med företagsvärlden. Denna kontakt bör ytterligare fördjupas på högskolenivå, där det är av yttersta vikt att skapa fungerande helheter som stärker varandra. Detta kan göras exempelvis via olika kluster där den akademiska forskningen och företagen har ett tätt samarbete i syfte att hitta nya lösningar som fungerar för båda parterna. Dylika kluster ska naturligtvis också bidra till och användas i utbildningen i övrigt. Vi har redan ett energikluster av internationell klass, men vi behöver skapa dem också i andra industrigrenar, varför inte gällande jordbruk eller i båtbranschen. För att skapa ett högklassigt kluster krävs inte bara toppkunnande i den egna regionen utan också ett livligt samarbete utomlands. I dagens Finland är vi för små för att ensamma kunna ha bredd att stå till buds med alla innovationer inom ett visst område – därför ska vi samarbeta – på detta sätt blir vi alla starkare. Naturligt är att samarbeta i den riktning vi österbottningar alltid vänt oss – nämligen mot det övriga Norden och det ska vi naturligtvis också göra i framtiden. Men vi får inte heller begränsa oss utan måste samarbeta också i flera andra riktningar. I vår strävan att skapa dylika toppenheter får vi dock inte glömma den övriga högskolevärlden. Vi måste ha en mångsidig högskoleutbildning i Österbotten. En stark tvåspråkighet och en tydlig internationell inriktning med uppmuntran till studier utomlands är här en bra grund för utbildningen. Dessutom ska vi bygga starka campus där olika utbildningsriktningar kan stöda varandra – som med Academill i Vasa eller det campusbygge som precis startat i Jakobstad. I utbildningsekvationen får vi inte heller glömma vidareutbildningen och fortbildningen som har en avgörande roll. Vi lär under hela livet och vi behöver stöd i detta lärande. Därför måste vi också ha en bra vidareutbildning som kontinuerligt evalueras för att motsvara det som behövs i företagen. På detta sätt kan vi bli mästerliga på utbildning. Och med utbildning följer innovationer!

Den andra punkten jag vill ta upp är miljön. Vårt landskaps dragningskraft kräver att vi värnar om vår unika miljö. Vårt världsnaturarv kräver att vi tar hand om vår speciella kust. Vi har redan ett energikluster av toppklass som är nationell spets för kompetens inom förnybar energi och som bildar den viktigaste kompetenskoncentrationen för ny energi i Europa. Vi har ett välfungerande sopsorteringssystem med Ekorosk som en föregångare. Vi har en forskning kring sura sulfatjordar och vad vi kan göra för att minska jordbrukets belastning på miljön. Men vi kan bli mycket bättre. Jag vill att var och en av oss ska försöka minska våra ekologiska fotspår! Det är så enkelt att byta ut butikens matkasse till en i återvunnet plast eller ännu bättre att ta med sig en tygkasse. Det är så enkelt att välja att gå istället för att alltid ta bilen överallt. Det är så enkelt att panta alla flaskor och sortera papper och plast. Det är saker vi alla kan göra. Men vi måste också göra saker tillsammans – med hjälp av forskning och innovationer. Mitt Österbotten ska vara en föregångare då det gäller att stävja klimatförändringen och befrämja regional miljömedvetenhet. Mitt Österbotten ska verka för en hållbar utveckling där vi använder oss av förnyelsebar energi. Och mitt Österbotten ska före sekelskiftets mitt vara koldioxidneutralt – både när det gäller elproduktion och trafik. Mitt Österbotten ska sudda bort sitt egna ekologiska fotspår och istället vara en sann föregångare i hur vi använder naturresurser och hur vi tar tillvara naturens mångfald. Det är det Österbotten jag vill lämna över till mitt barnbarn. För att lyckas med detta krävs att vi stöder och satsar på forskning och innovationer kring just detta. Det kräver också att vi arbetar för att öka det allmänna medvetandet och det kräver att vi alla tillsammans jobbar för att nå detta mål. Då lyckas det också!

Den tredje punkten jag vill ta upp är image. Många säger att image är allt i dagens mediafixerade värld och jag kan inte låta bli att hålla med. I det skede när vi tror på varandra och på oss själva – ja i det skedet skapar vi ett starkt Österbotten. I dagens läge är vi inte tillräckligt kända i det övriga Finland, i Norden och i Europa – detta ska vi målmedvetet och långsiktigt arbeta för att bli. Österbotten ska enligt Österbottens landskapsöversikt 2040 vara ”en dynamisk, mångkulturell, flerspråkig, tolerant, internationell högborg för forskning och utbildning, en maritim region som på ett lämpligt sätt kombinerar ett urbant liv och en lugn boende- och livsmiljö, där företagsamhet och innovativt tänkande blomstrar. Energin är ett trumfkort kring vilket imagen ska byggas upp”. Jag tycker denna vision är mycket bra och det är på detta sätt jag vill se ett framtida Österbotten. Men detta är något jag inte kan göra ensam, det är något som vackra fest- och seminarietal inte kan påverka desto mer – utan det är något vi måste göra tillsammans. Tillsammans i en tro på morgondagens Österbotten – ett Österbotten som är Finlands bästa landskap. Är ni med och bygger upp det landskapet?

Med dessa ord – och med en påminnelse om utbildning, miljö och image som starka grundstenar i framtidens Österbotten – vill jag ödmjukt tacka för att ni lyssnat. Nu ser jag fram emot att få höra övriga föreläsares åsikt om innovationernas och framtidens Österbotten!